Jo, jag tror faktiskt att jag är en minst lika bra förälder som någon annan (har man blivit godkänd två gånger för att man med stor sannolikhet kommer att vara en bra förälder så borde det i alla fall vara så). Men det är nu den börjar, stressen med lämna-jobba-fixa logistiken-handla-bestämma vem som gör vad-jobba mer-lämna-hämta-handla. Ja, ni fattar. I morse var jag stressad över att missa bussen (igen, jag gjorde det i går) och inte komma i tid till jobbet. Jag var lite sur på mina stackars barn. Fast när jag kom hem verkade de inte ha lidit särskilt mycket. Och så pratade jag med min chef, om att prioritera, om stress, om arbetsuppgifter, om att befinna sig i olika faser i livet som betyder mer eller mindre stress. Om livet i största allmänhet egentligen. Nu ska jag sluta stressa och efter jul jobba mindre. Det är ingen idé att stressa. Man blir bara sur. Bättre att lämna barnen en kvart tidigare och inte missa bussen.
God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar