Egentligen vill jag inte sluta blogga. Jag tycker att jag på nåt sätt faktiskt har nåt att berätta. Jag startade bloggen inför adoptionen, för att få några fler att förstå att barn, det är inget man skaffar. Jag ville berätta att vägen till barn kan vara lång och att en adoption innefattar så otroligt mycket pappersarbete och byråkrati och väntan.
När vi fick Lilla A tänkte jag först sluta blogga. Tyckte att livet plötsligt kändes för privat för att läggas ut på nätet. Sen tänkte jag om. Tänkte att många nog skulle finna något slags tröst, eller liknande, i att livet inte alltid går på räls. Att de inte är ensamma. Självklart har bloggen varit ett slags terapi för mig också.
När vi fick Lilla A tänkte jag först sluta blogga. Tyckte att livet plötsligt kändes för privat för att läggas ut på nätet. Sen tänkte jag om. Tänkte att många nog skulle finna något slags tröst, eller liknande, i att livet inte alltid går på räls. Att de inte är ensamma. Självklart har bloggen varit ett slags terapi för mig också.
Men lägger jag inte ut inläggen på Facebook är det väldigt få som läser dem. Och ibland undrar jag om jag är tråkig. Har för få bilder. Eller vad. Jag vill ha fler läsare, även om det låter - förmätet? Att skriva så. Men det är ju det jag vill, vill inte skriva för byrålådan. Jag har haft tankar på att det kanske kan bli en bok.
Så nu har jag några frågor: hur får man fler läsare? Kan det bli en bok och vart ska jag i så fall vända mig, tror ni? Borde jag ha fler bilder? Eller borde jag helt enkelt sluta blogga? 
Fortsätt blogga för att få fler läsare måste det nästan uppdateras lite mer än vad som skrivs idag. Du skriver väldigt bra fortsätt med det!
SvaraRaderaOk tack! Får se hur mkt jag hinner. Å orkar.
RaderaJätte bra blogg! Vore trist om du slutade. Din resa är nog helt unik. Jag håller med kommentaren ovan, uppdatera lite oftare. Tror även att sådant som gör din blogg personlig som fler bilder, dina tankar och känslor samt lite om din familj ökar besöken. Tror att en bra blogg blir som en "vän". Det känns som att man känner den som bloggar. (Du kan få oss läsare att känna som vi får del av allt trots att du behåller det du vill, det som du känner är för privat alldeles för dig själv :)
SvaraRaderaHej och tack! Ska överväga bilder, vill inte lämna ut för mkt.
RaderaMen tankar och känslor, tycker inte att jag skriver om annat! En de inlägg är inte så värst känslosamma, men andra är väldigt känslosamma, enligt mig själv i alla fall. Kan du utveckla hur du menar?
Ett sätt är ju att ha bilder, om du, som du skrivit här över att du inte vill lämna ut för mycket är ett tips att typiskt ta bilder på mat, ställen ni besöker osv osv... Beundrar ditt levnadssätt, fantastisk blogg! Lyckoönskningar.
SvaraRadera