En dag som den här, låt oss ta lite statistik om adoptioner

En långfredag kan man väl få tala lite allvar. Det senaste decenniet har de internationella adoptionerna till Sverige minskat med 63 procent. Fler länder "slåss" om barnen och inhemsk adoption har ökat. Jag började min adoptionsresa för ungefär åtta år sedan och då sades det att ungefär 1000 barn om året kom till Sverige via adoption. Ett par år senare, när vi gick föräldrakurs som par, var det 800. I dag är det 500. En av adoptionsorganisationerna har lagt ner sin verksamhet.

Så är läget. Men som alltid är det barnets bästa som ska stå i centrum för en adoption. I Sverige finns Myndigheten för internationella adoptioner som ska se till att våra adoptioner alltid är för barnets bästa och att de sker på rätt sätt. Men denna situation, att fler länder vill adoptera, gör tyvärr att oseriösa aktörer försöker tjäna pengar på sin adoptionsvetksamhet. Själv är jag glad att tillsynsverksamheten i Sverige fungerar, för även om den här situationen är jobbig för alla som står i kö, är det barn som har rätt till föräldrar. Inte tvärtom. (Men jag ver att det är lätt för mig att säga; vår resa är över.)