Vems bebis? Vår bebis!

Läser en bok, Vems bebis? av Stina Wirsén. Den handlar om katten som är adopterad, och hans mamma och pappa som åker flygplan och hämtar honom.
– Som du.
– Där är jag.
När katten blivit större, har mamman en bebis i sin mage.
– Som Lilla A.
– Och som jag.
– Nej, du var inte i min mage.
– Vems mage var jag i då?
– Du hade en magmamma.
– Vem då?
– Jag vet inte.
– Mamma, när får jag vara i din mage?
– Du kommer inte att vara i min mage. Vi hämtade ju dig på ett bebishus.
– Och åkte flygplan.
– Ja.
– Och då var jag bebis.
– Ja.
Vet inte om jag är den bästa pedagogen, eller ens den bästa föräldern. Men det kanske jag inte behöver vara, bara jag är bäst för mina barn. Men det är inte de lättaste frågorna i världshistorien. Fast jag/vi är ju inte först med att besvara dem.
I morgon ska jag till sjukhus med Lilla A och pappan ska på upprop. Ännu en ny fas i vårt liv.
God natt.