I morse när pappan lämnade Lillsmurfen på förskolan var han ledsen. Självklart gick det över, men jag vänjer mig aldrig. Inte ens när det inte är jag som lämnar. Jag vet inte om man blir extra känslig som förälder till ett adopterat barn - avsked, lämna, rycka upp....kanske. Kanske inte. Jag vet bara att det är jobbigt för i stort sett alla föräldrar. Och att det går upp och ner. Det har inte riktigt kommit igång på förskolan ännu, alla har inte kommit tillbaka och det är en delvis ny grupp. Lillsmurfen tycker det är superkul att gå i förskola.
Själv tycker jag att det är kul att sova. God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar