Ja, allt händer på en gång. Och det är jag glad för, framförallt för att kirurgerna äntligen har ett besked angående Lilla A:s knapp och läckage. I dag var hon och pappan på sjukhuset, fick "milkshakes" med måltidsersättning som hon kan dricka. Hon dricker ju vatten, mycket hamnar utanför, men hon gör det i alla fall, kanske hälften kommer ner. Dricker hon dessa milkshakes oftare kan vi sluta att ge henne mat via knapp. Knapp ja, det ska hon inte ha längre. Hon kommer att få en slang på magen. Säkert obekvämt och en aning otympligt, men det finns inga alternativ nu, knapp har uppenbarligen inte fungerat och sond i näsan är otänkbart - hon skulle dra ut den hela tiden. Eller hennes små kompisar på förskolan skulle dra ut den. I dag började hon förskolan, fast i morgon på riktigt, eftersom hon var på sjukhus först. Allt gick bra, hon lekte med en pojke i sin grupp och när det var dags att gå hem ville hon stanna kvar. Det bådar gott, även om det såklart är skillnad när mamma eller pappa inte är där. Förskolan har så kallad tredagarsinskolning, som jag är skeptisk mot, men enligt många fungerar det bra. För Lillsmurfen tog det flera veckor med inskolning och förskolan var flexibel. I dag lämnade jag honom och nu är det inga problem, han leker på en gång, är ju en aktiv och social kille. Men med hans historia är det inte konstigt att man kan vara mer känslig för uppbrott och avsked - det är speciellt när adopterade börjar förskolan. Jag tror att den kunskapen börjar sprida sig bland förskollärare, vilket jag är glad för.
Vi hoppas såklart att allt går bra, att det blir bättre och bättre, vi är så trötta nu. På allt. I natt var jag uppe en gång varje timme tror jag. Jag har "jour" fram till klockan 4 på morgonen, då pappan tar över. Att ha det så ett ganska långt tag sliter.
Ja, så har vi det. Tvätten ligger oftast osorterad i Ikeakassar, just nu ligger soffkuddsöverdragen osorterade på soffan eftersom de är tvättad men inte ditsatta igen, Storasyster började sjuan i dag, pappan var på ett kort möte på hennes skola i kväll, vi orkar inte alltid plocka undan disken, vi äter inte gourmetmat varje dag (inte ens varannan....;-)). Och så vidare. Men jag tror att det är många som har det så, med eller utan slang på magen.
God afton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar