Vad är inkludering?

Är det att alla ska behandlas likadant? Nja, inte nödvändigtvis. Alla ska behandlas med respekt. Ja, det tycker väl egentligen alla, innerst inne, i teorin? Alla har rätt att få vara som de är och att få utlopp för all sin begåvning. Men alla måste inte gå i samma skola eller i samma klass.
Jag funderar mycket på inkludering just nu. Ska man, när det gäller ett barn med Downs syndrom, alltid i alla lägen, slåss för inkludering? Ja, om man menar en plats i laget. Inte alltid, om det handlar om att gå i samma skola som alla andra bara för att. En sak har jag lärt mig under dessa år, och det är att det skiljer väldigt mycket mellan barn med Downs syndrom. Det skiljer mycket mellan alla människor, men risken är högre att också ha en annan diagnos som autism och/eller ADHD om man har Downs syndrom. Graden av utvecklingsstörning skiljer. Alla klarar inte att gå i en vanlig skola (vilket ju många föräldrar med barn som skiljer sig från den absoluta normen har fått erfara. Och det är ändå ganska många.). Kanske gör Lilla A det. Det vet vi inte ännu.
Men inkludering - som jag skulle önska att alla visste vad Downs syndrom är. Att det inte är en sjukdom. Att alla (barn) skulle sluta glo på Lilla A i affären. Hon bor här. Hon är inkluderad. Jag kan inte hjälpa det, men det känns varje gång ett barn frågar om hon har en sjukdom, eller helt enkelt bara tittar på Lilla A. Hur kommer det att kännas för Lilla A om ett par år? Och jag undrar om vi verkligen inte har lyckats förmedla budskapet bakom Rocka sockorna-dagen? Den dagen är Internationella Downs syndrom-dagen. Okej att den har blivit en symbol för allas rätt att vara sig själva, men när vi möter någon som avviker från den absoluta normen i verkligheten - står vi för budskapet då?
Jag vet inte.
Är du inkluderad? Vad är det? Jobba? Ha vänner? De som jobbar men inte har några vänner?
Jag funderar vidare.