Lillsmurfen prenumererar på Bamse. Bra, tycker jag, eftersom det, trots en del slagsmål och vredesutbrott, finns en moral som jag vill föra vidare. Att man ska vara snäll. Jag tycker snällhet är bra. Häromdagen fick vi erbjudande om att prenumerera på Kalle Anka, men jag vill inte uppmuntra till ännu fler slagsmål och ilska. Kanske vinner snällheten även i Kalle Anka, men inte lika tydligt, tycker inte jag. I Bamse finns plats för olikheter, i Kalle Anka känns det som att det bara är slagsmål. Och apropå det - i dag var en kompis till Lillsmurfen här ett par timmar och jag förundras över att de inte bara hoppar i studsmattan utan även har slagsmål. På låtsas, men ändå, de kan slå sig eller skada varandra. De härmar Ninjago, Legoninjor. Lillsmurfen är så fysisk, nyfiken och energisk och intensiv. På helgerna sover han fortfarande middag, för att han helt enkelt behöver. Men slagsmål? Hur ska man tänka? Vad ska man säga? Ingenting? Jo, jag säger nåt. Ibland lägger jag mig i ganska mycket och ibland blir jag arg. Jag tycker att man ska vara snäll som sagt, och dela med sig, säga tack och säga förlåt. Själv är jag perfekt på alla dessa punkter hela tiden......eller rättare sagt jag tycker att det är svårt att veta vad man ska säga och inte säga, om man ska tjata. Om man ska påpeka något eller bara låta det passera. Det beror väl på situationen. Fast jag tycker att det är svårt.
För övrigt har våren äntligen kommit - fint både i går och i dag. I går kompisar gånger två, majbrasa, tårta, varm korv och i dag studsmattepremiär. Låt värmen komma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar