Adoptionsindustri?

Har börjat fundera mycket kring adoption, moderskap, rättvisa, familjekonstellationer sedan jag läste Cilla Naumanns Bära barnet hem, som jag skrivit om tidigare. I en intervju från förra året frågar en reporter henne om den kritik som finns mot en så kallad adoptionsindustri, där rika människor utnyttjar fattiga som av olika anledningar inte kan ta hand om sina barn. Jag har också tänkt på det. Orättvisan. Funnes det inga bortlämnade barn, skulle det inte finnas adoptioner.
Tja, det är en gigantisk fråga. En skuldfråga, en rättvisefråga. Den behöver jag nog fundera länge på, eller inte fundera alls, eller fundera tillsammans med andra.
Det finns i alla fall väldigt många barn som behöver föräldrar. Alldeles för många. Det är för deras skull som adoptioner finns.
http://www.svd.se/en-kansla-av-skuld-har-alltid-funnits-dar