I går började jag läsa boken Bära barnet hem av Cilla Naumann. Den handlar om adoption, om att växa upp som föräldralös, om att föda barn men lämna bort det, att ta hand om andras barn. Om att inte ha några barn.
I dag började jag en kommunikationskurs och träffade några familjer vars barn har väldigt ovanliga diagnoser. Och jag tänker att det är så många av oss som tar så mycket för givet, inte minst att få barn, få barn som inte har en enda diagnos, som inte avviker på ett enda sätt från normen. Och jag tänker att vi borde sluta ta saker för givna. Vara lite mer ödmjuka.
Jag utnämner redan Bära barnet hem till årets läsupplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar