Gud, pepparkakor och adoptions-ja

I dag för fyra år sen gick adoptionen igenom. Lillsmurfen var vår! I dag firade vi med att baka pepparkakor med hans trogna lekkamrat M, också hon född i Ryssland. Firade att vi känner varandra, firade att vi har varandra, firade att våra barn är våra. Eller egentligen var det inte alls därför vi träffades, men man kan ju tänka så i efterhand, för det är sannerligen värt att fira! 

I går hade vi en hemmadag, i dag var vi först i kyrkan (halvtråkigt men roligt med tomte efteråt som gav barnen godis). Jag vet fortfarande inte exakt vad jag tror, men tycker att kyrkan är en bra plats för möten mellan generationer och för medmänsklighet, i dag såg jag anslag om att hjälpa hemlösa EU-migranter och att fira jul i gemenskap, till exempel. Sen åkte vi till kompisen och hennes mamma och bakade, lekte, fikade och skrattade. Fullt ös. Mamman är lika trött som barnen. Men hon ska nog titta på tv en stund. God kväll.