Blev i går inspirerad av ekonomiprofessorn Micael Dahlén, han som har halvlångt hår, skinnbyxor och nagellack. Han talade om allt som är möjligt att göra nu, med till exempel nanoteknik. Sånt vi bara såg på film när vi var unga. Han talade om att väldigt lite skiljer våra gener från tallens. Men att de få procenten som gör det, är det som gör oss till människor. Och det lilla som skiljer oss från varandra, det är det som gör varje människa unik. Och att det är det som behövs. Att det är bra. Finns det ingen mångfald fungerar vi inte som art. Av det blev jag glad att höra. Hur självklart det än låter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar