2014-07-13

Jag hade förträngt hur jobbigt det var att åka på läger. Men vi lärde oss mycket!

Senaste veckan har vi varit på teckenspråksläger i Leksand, med flera andra familjer som har barn med Downs syndrom. Vi kom hem i fredags kväll. Oj, vad trötta vi är! Och förkylda har vi blivit, mest Lilla A. I helgen har vi inte gjort många knop; tittat på film, tvättat, dammsugit, promenerat, gungat lite. Och sovit. Lägret var intensivt,  med nya människor, teckenspråkslektioner, bad, teckensamlingar, teckensång och gymnastik med barnen. Lillsmurfen träffade en ny kompis, Lilla A var glad och vi andra grillades i tecken. Teckenspråk talar man med barn med Downs syndrom eftersom de har lättare att lära sig tala verbalt då. (Fast egentligen är det bra för alla.) Nu gäller det bara att hålla fast vid det och att lära sig fler tecken.
Snart är det dags att göra tecknet för god natt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar