En lång varm dag. Och ungen kan stå själv. Typ.

I morse: fästingvaccin, hämta fotografier från när vi var hos fotograf i våras, hämta bankkort till Storasyster (eller skulle ha gjort. Hon har inget id-kort och vi tog oss med hennes pass som gick ut för två år sedan men det funkade inte. Hon behöver således även ett id-kort.). Sen planerade vi att ta bilen till Liljeholmen, lämna kläder till Stadsmissionen och kanske hinna handla lite, för att sen ta bussen till Solna där vi skulle visa Lilla A:s knapp för en nutritionssköterska. Bussen kunde dock inte ta tre barnvagnar, eftersom den ena var så bred. Inte vår och vi stod inte först i kön. Breda vagnar borde vara förbjudna. Vi fick ta bilen hela vägen. Alla var trötta, varma och hungriga.
Hos sköterskan gick allt bra och vi fick både nya omslag, nya råd, ny salva och ett eventuellt löfte om att gå matträningsskola till hösten. Vilken skillnad det kan vara från sjuksköterska till sjuksköterska.
Sen åt vi lunch och gick till Apoteket, där Lillsmurfen skrek hela tiden för att han var så trött. Charmigt. Båda barnen somnade i bilen, så vi passade på att handla lite på vägen hem, eftersom vi inte hann det i Liljeholmen. Dagen varade mellan 830 och 17. Tur att Lillsmurfen kunde leka med en grannpojke när vi kom hem. Tur att lekparken bakom oss är färdigbyggd, så att vi kunde gå till den efter middagen. Tur att båda barnen gillar att bada och fick göra det innan de somnade. Tur att alla blev glada på slutet.
Och Lilla A står nästan upp.
Vårt liv är intensivt. Det har jag sagt förut, men det är så. Det går i alla fall framåt.