Ibland blir jag imponerad av oss

Har en massa inlägg jag tänkt ut, men är alltid för trött för att skriva så mycket. Det går i ett. Jag börjar tröttna på tretimmarsmatningarna. Lilla A somnar inte, igen. Hon ligger på sin matta och leker, men jag antar att jag får ta upp henne snart.
Hade bara tänkt skriva att ibland blir jag rätt imponerad av oss, som varit med om så stora händelser på så kort tid. Livet händer ju hela tiden, just nu gäller det bara att följa med. Men ändå. Vi är ganska duktiga. Om man nu får säga så om sig själv.