Och plötsligt var det de två

I dag var pappans sista arbetsdag. Nu har vi fyra veckors gemensam ledighet, sen är det dax för mig att börja jobba och pappan att vara föräldraledig. Jag och Lillsmurfen passade på att vara ute hela dan i det veckra vädret. Vi mötte pappan på stan sen, han slutade tidigare. När vi kom hem var jag så trött så jag la mig i soffan och vilade. Pappan och Lillsmurfen vattnade blommorna i trädgården. Och plötsligt var det de två. Jag vet inte om jag konstruerar detta, men på nåt sätt känns det som att det är dags för dem två att vara tillsammans hela dagarna nu, och för mig att jobba. Kanske är det för att vi varit inställda från början att vi skulle ha det så här. Kanske är det för att allt går så bra för oss och för Lillsmurfen; han är både trygg och glad och lär sig nya saker hur fort som helst. Kanske känner jag annorlunda om fyra veckor, kanske inte. Men faktum är att det ska bli rätt skönt att börja jobba igen.