Är du livsduglig, lille vän?

Häromdagen gick jag in på Pernilla Glasers hemsida (pernillaglaser.com). På sin blogg skrev hon i höstas om min debattartikel och hade återgett en av kommentarerna: "Man vill ju ha en så frisk och livsduglig avkomma som möjligt." Denna kommentar har inte lämnat mig någon ro. Livsduglig. Vem är livsduglig? Jo, alla som har fötts är uppenbarligen livsdugliga. Eller nej förresten, jag vet förstås att det i sällsynta fall föds barn som lever bara några dagar eller några veckor, eller något år. Men de allra flesta barn som föds överlever, dödsfall (moderns och barnets) i samband med förlossning har väl minskat även i de länder som har höga sådana tal (men de skulle förmodligen kunna minska ännu mer; jag kan inte säga så mycket om den frågan eftersom jag inte är insatt

De allra flesta som föds är därför livsdugliga. Barn med Downs syndrom är livsdugliga. Sjuka kan de vara, som alla andra, men kromosomavvikelsen i sig är ingen sjukdom, det är en kromosomavvikelse. 

Det jag funderar på är vad personen som skrev den kommentaren menar med livsduglig. Ska man vara stark? Ha högsta betyg i skolan? Gå på universitet? Lära sig fem språk? Få tre barn? Eller menar hen att man helt enkelt ska vara kapabel att leva? För mig låter det som att hen har en människosyn som i alla fall jag tycker är lite otäck - jag tänker att om den personen får ett barn/syskonbarn/barnbarn som har cancer. Eller adhd. Eller autism. Vad händer då? Är man livsduglig? 

För bara några decennier sedan ansågs man knappt bildbar om man hade Downs syndrom, i dag vet vi att det inte stämmer. I dag vet vi att det går att ha ett väldigt bra liv med en eller flera funktionsnedsättningar. I vissa fall väldigt annorlunda än de flesta av oss, men vem bestämmer vad som är ett bra liv? 

Ja, komplicerad är människan. 

I dag har jag varit hemma med Lilla A och hon har inte varit dålig i magen sedan i måndags, men i dag var hon ganska hängig, sov tre timmar medan jag tittade på skid-VM. På ett sätt gillar jag de här vab-dagarna. Intensivt visserligen, men skönt ändå att vara hemma och kanske hinna med att torka bordet eller lägga i en maskin tvätt. Och kunna träffa båda sina barn lite fler timmar. 

God afton.