Jag gjorde det. Jag sa nej.

Jag anmälde Lillsmurfen till en danskurs i höst. Ringde till och med och frågade om han hade kommit in när jag inte hörde något. Han stod i kö, men häromdagen fick jag besked om att han hade kommit in. Men då tänkte jag på allt: på att det är nytt för oss i höst, att jag fortfarande jobbar heltid, att han är så liten och kommer att hinna ha en massa olika aktiviteter. Att jag måste lära mig att ta det lugnt.
Så jag gjorde det. Jag tackade nej. Ett framsteg. Han kommer att hinna.
Redan nu ska jag ta det lite lugnt och snart gå och lägga mig eftersom jag är så trött.
Hej då.