Det är nästan alltid jag som nattar. Det har varit så från början, eftersom Lillsmurfen tydde sig till mig mest, och har fortsatt att göra det. Dock tyr han sig mer och mer till pappa. I går kväll bytte pappa blöja och sen nattade han Lillsmurfen, som protesterade eftersom han mest av allt vill vara med mig. Han har det inte dåligt hos pappa och han somnar även när pappa nattar. Om jag åker bort för att handla en timme, är han ledsen i en halv minut men finner sig sedan snabbt.
Vi tänker att det är bra att lyssna på barnet, men att det också är bra att barnet vänjer sig vid båda föräldrarna. Pappan ska vara hemma i höst och jag är inte ett dugg orolig, de kommer att ha det jättebra.
Ibland vill barn att en viss person ska köra vagnen; mamma, farmor, pappa eller moster. Ska man lyssna på det eller ska man bara göra det som är mest praktiskt just då?
Jag tycker både och (eftersom jag aldrig kan bestämma mig...;-)). Vad tycker du?
Jag tycker som du, både och liksom. Det är väl lite ge och ta när det gäller bestämmandet. Spelar det ingen praktisk roll kan de väl få bestämma,det är nog stärkande för identiteten. Men barns trygghet vilar väl någonstans i att de kan lita på att föräldrar fattar kloka långsiktiga beslut åt dem.
SvaraRaderaGillar däremot inte dessa meningslösa val barn ska göra, hör ständigt föräldrar automatfråga om barnet ska ha vatten eller mjölk till lunch, plättar eller pannkakor, vanilj eller jordgubbsfil till frukost, röd eller grön tröja idag, stövlar eller kängor etc? Verkar mest sluta med konflikter...
Viktigt att båda har en intim kontakt med barnet, barn är mer receptiva än man tror och att man delar ansvaret skapar en fin relation till båda föräldrarna.
SvaraRaderaNär det gäller nattningen tycker jag att barnet ska få bestämma eftersom det gäller ett adopterat barn. Har själv en liten kille på 2,5 och detta har jag fått bekräftat från Cecilia på Adoptis. Barnet knyter oftast an till en person i taget och ert barn har tydligen kommit längre med dig än med pappa. Precis som här hemma. Just att släppa taget om dagen och somna är en ganska utsatt och känslig sak där jag föreställer mig att barnet behöver ganska mycket stöd och trygghet. Då är det kanske bättre om pappa gör något annat som blir liksom hans och barnets. Här är det hos pappa sonen sitter och dricker sin välling. Mamma tröstar bäst men det funkar med pappa om mamma inte är där just då. Övrigt delas det lika på.
SvaraRaderaVem som kör vagnen och liknande där båda faktiskt är närvarande kan jag kanske tycka är lite mer upp till föräldrarna. Det är ju oftast en fix idé det där och man kan inte som liten få bestämma precis allt.
Håller även med Chatlotte här ovan ang onödiga val. En annan variant är föräldern som frågar hur barnet vill ha det och som sen när barnet svarat ändå gör som dom själv vill. Varför ens fråga då? Det lär ju bara barnet att dess åsikt inget betyder...