Det är supersvårt att vara förälder, om nu någon trodde något annat. Vi har det bra och har fått det bästa barnet sedan tidernas begynnelse, pigg och glad, sover bra, äter bra, är social och lär sig snabbt. Men ibland vill han saker som inte går att uppfylla, ibland vill han saker och tjatar om dem om och om igen (eller gnäller väl mest just nu), tills man tröttnar och ger upp. Ibland tar han något som jag efter en stund inser inte är så bra att han har och tar den ifrån honom. Jag är helt enkelt inkonsekvent ibland och det är nog det svåraste som finns, i alla fall just nu, att vara konsekvent, säga nej och hålla det. (Här måste jag bara tillägga att vi har väldigt små problem och Lillsmurfen gnäller oerhört lite, men jag tycker att det är svårt ibland i alla fall.)
Det gäller att vara konsekvent från början och bestämma att det är jag som bestämmer, eftersom jag vet till exempel att en del saker kan vara farliga. Man kan inte börja vara konsekvent när barnet är fem år. Men man får väl välja sina strider.
Och ja, jag lovar att fixa namninsamlingen. Ge mig bara lite tid.
Det gäller att vara konsekvent från början och bestämma att det är jag som bestämmer, eftersom jag vet till exempel att en del saker kan vara farliga. Man kan inte börja vara konsekvent när barnet är fem år. Men man får väl välja sina strider.
Och ja, jag lovar att fixa namninsamlingen. Ge mig bara lite tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar