Samtidigt i Ryssland

Dessa dagar följer jag nyheterna oroligt. Vilket blir Rysslands nästa steg? Att det blev stopp för adoptioner därifrån skrev jag om för ett tag sedan. Sorgligt. Jag tänker inte så mycket på just det, måste jag erkänna. Vi lever med adoption i vår familj, men inte så intensivt och inte lika nära. Den första fasen är ju avklarad, så att säga. Men jag gläder mig med de familjer som blivit godkända och nu bara väntar på att få ta hem sina barn. Det är magiskt att adoptera - alla dessa papper, alla dessa utredningar och så en vacker dag kommer man hem med ett barn som kallar en mamma och pappa.
Just nu följer jag Ryssland av andra skäl. Mejlade just en släkting i Lettland. Vad händer nu? Ingen vet. Och det är det som känns så olustigt.