Får man tycka lite synd om sig själv?

Börjar förstå frånskilda föräldrar som bara träffar sina barn varannan vecka: det är inte lätt att inte få träffa dem varje dag. Jag har ont i halsen, Lillsmurfen hostar och är snuvig. Alltså kan vi inte träffa lilla A. Tråkigt, men så är vårt liv just nu. Mycket väntan. Många förkylningar.
Visst är det lite synd om oss?