I dag läste jag en artikel i Dagens Nyheter om att det blir vanligare att frysa ner sina ägg. Ensamstående kvinnor i 30-40-årsåldern som inte träffat "den rätte", fryser ner sina ägg för att sedan kunna tina upp dem, stoppa in dem i kroppen och bli gravida. Förhoppningsvis lite längre än om de hade låtit naturen ha sin gång.
Låt oss säga att en kvinna som i dag är 30 och fryser ner sina ägg, träffar den rätte nästa år. De flyttar ihop efter ett halvår men väntar ett år med att försöka få barn. Det tar åtta månader att bli gravid, ponerar vi. Då är hon 32, 33. Hon får missfall, vilket blir vanligare från 30-årsåldern, och är man runt 35 är det ännu vanligare med missfall. Efter ett halvår blir hon gravid igen och denna gång går det bra.
Men säg att hon skulle ha bestämt sig för att adoptera i stället. Det hade tagit några år det också, och om hon skulle göra det med sin sambo måste de ha gift sig. Men de hade fått ett barn som redan existerar. Det finns alldeles för många barn som inte har en familj, men som skulle behöva.
Jag vet att jag raljerar. Jag kanske inte borde skriva om sådana här politiska, eller moraliska, saker i bloggen. Den kanske bara borde handla om när vi ska resa, vad jag ska ha för kläder i domstolen, om vad vi har handlat, som tröjor och mössor och skor.
Men jag kan inte låta bli att raljera, eller vad jag nu ska kalla det. Det finns många som absolut vill försöka få biologiska barn, som är inne i en process där man inte kan tänka på annat. Och köerna för att adoptera är ju faktiskt långa och det är dyrt. Adoption är inte ett alternativ för alla.
Men jag tycker att det borde kunna vara det för fler.
Läs artikeln här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/singlar-fryser-ned-sina-agg
Låt oss säga att en kvinna som i dag är 30 och fryser ner sina ägg, träffar den rätte nästa år. De flyttar ihop efter ett halvår men väntar ett år med att försöka få barn. Det tar åtta månader att bli gravid, ponerar vi. Då är hon 32, 33. Hon får missfall, vilket blir vanligare från 30-årsåldern, och är man runt 35 är det ännu vanligare med missfall. Efter ett halvår blir hon gravid igen och denna gång går det bra.
Men säg att hon skulle ha bestämt sig för att adoptera i stället. Det hade tagit några år det också, och om hon skulle göra det med sin sambo måste de ha gift sig. Men de hade fått ett barn som redan existerar. Det finns alldeles för många barn som inte har en familj, men som skulle behöva.
Jag vet att jag raljerar. Jag kanske inte borde skriva om sådana här politiska, eller moraliska, saker i bloggen. Den kanske bara borde handla om när vi ska resa, vad jag ska ha för kläder i domstolen, om vad vi har handlat, som tröjor och mössor och skor.
Men jag kan inte låta bli att raljera, eller vad jag nu ska kalla det. Det finns många som absolut vill försöka få biologiska barn, som är inne i en process där man inte kan tänka på annat. Och köerna för att adoptera är ju faktiskt långa och det är dyrt. Adoption är inte ett alternativ för alla.
Men jag tycker att det borde kunna vara det för fler.
Läs artikeln här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/singlar-fryser-ned-sina-agg
Själv tänkte jag på fåret Dolly och att civilisationen tagit ytterligare ett steg på vägen från behovet av män, drift och annat ... ociviliserat.
SvaraRadera