Plötsligt händer det

Ungen äter. Vid matbordet. Med sked (i all fall ibland).

Jag tänker inte skriva något mer i dag heller, för jag är trött. Men det kanske å andra sidan räcker. 

Egentligen hade jag tänkt skriva något om filmen Svenskjävel, men jaghar jag inte ens sett den

Kanske borde jag se den där filmen. En av personerna säger en gång: " Vi svenskar gillar er norrmän. Vi ser på er som en utvecklingsstörd kusin som har vunnit på Lotto." Jag tycker inte al,s att det är roligt. Tycker du?

Mer än så har jag inte just nu tänkt ut vad jag ska säga om det. I dag var jag och Lilla A  Astrid Lindgren och la om hennes operationsärren. Allt gick bra, går bra, men det gör ont och i natt vaknade hon ett par gånger och gnällde. Hon har förskoleförbud till torsdag, men då är det ju skärtorsdag och halvdag, så det är lika bra att hon stannar hemma till efter påsk. Hej hopp. 

Alla är hemma

En helg är tillända. I går handlade jag och Lillsmurfen och sedan åkte vi till pappan och Lilla A. Äntligen! Tror aldrig att jag har sett henne så glad som hon blev när vi kom. Hon fick åka hem på permission - i morgon ska vi dit igen, på en koll. Men. Det. Verkar. Fungera. Lilla A läcker inte. Det läcker inte från Lilla A. De har fixat hålet. Meningar jag aldrig trodde att jag skulle skriva i en blogg, eftersom jag aldrig trodde att jag skulle ha en dotter med ett hål i magen. Livet kan verkligen ta en med på helt oväntade resor.

Men - jag vågar inte tro någonting förrän om ett tag. Hur som helst, Lilla A fick ny antibiotika och vi åkte till både Tumba och Södertälje för att leta efter den. På eftermiddagen lekte vi i lekparken med en förskolekompis till Lillsmurfen och i dag var hon här med sin mamma två och en halv timme. Dans, lego, fika, bowling på tv-spelet och pärlande. Trevligt! I kväll var alla trötta. Och så blev det sommartid och allting. Ser fram emot långa ljusa sommarkvällar. Och att läckandet faktiskt på riktigt är slut. 

Operation utförd, allt verkar ha gått bra. Nu fredagsmyser jag framförteven med Lillsmurfen snarkandes i rummet intill.

I dag klockan elva hände det. Lilla A opererades och allt verkar hittills ha gått bra, men eftersom syskon i förskoleåldern fortfarande inte får hälsa på, har det varit jag och Lillsmurfen i kväll. Mysigt även det, men mina tankar är förstås också hos Lilla A. Knappt jag vågar tro att det här ska gå vägen. I morgon kommer de kanske hem; hur som helst ska vi hälsa på dem.
Nu ska jag ta en kopp te till. Och tänka lite på orden "Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnas valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig och det är som det skall."
Tack för allt, Tomas Tranströmer. Tack för att du skrev om livet, som det är. 

All denna väntan

Nej, det blev ingen operation i dag, om den inte sker i detta nu. Senast jag hade kontakt med pappan och Lilla A var för ett par timmar sen, men då hade det inte hänt någonting. Sedan dess har vi hämtat Storasyster från dansen och Lillsmurfen har lagt sig.

Väntan är vardag på sjukhus. Det är faktiskt väldigt tråkigt. Och jag kan inte låta bli att tänka på en väntan av ett helt annat slag; den när man ska adoptera. En del av dem som hämtade barn samtidigt som vi, är på gång att adoptera igen. Så roligt. Men så jobbigt med väntan. Den ovissa väntan, när man inte vet riktigt när det kan ske. Så plötsligt ringer de och säger att man kan åka om två veckor. Ungefär så är det på sjukhus också. Plötsligt säger de att man kan opereras. Om det inte sker nu hoppas jag innerligt att det sker i morgon, så att de kan komma hem. Det är inte så kul att se sitt barn gråta när man lägger på efter att ha pratat med varandra via FaceTime. 

Våfflor och skumbad, men vi saknar pappan och Lilla A

Pappan och Lilla A fick sova över. I morse åkte de till Astrid Lindgren i Solna för en eventuell operation, men den blir (förhoppningsvis) i morgon i stället. Syskon som går i förskolan får inte hälsa på, så i eftermiddag/kväll var det jag, Lillsmurfen och Storasyster. Vi åt våfflor och sedan tog jag ett skumbad, känner nu hur otroligt trött jag är. Och på ett sätt är det skönt att veta att jag får sova en hel natt. Lillsmurfen må vara intensiv, busig och pilla på allt, men han sover som en stock.

Jag hoppas att Lilla A också kommer att göra det efter operationen och att den blir i morgon och att de kommer hem i morgon. Känner mig lite orolig för att vi måste uppleva en lång sjukhusvistelse igen. Det gäller nog att ta en dag i taget. 

God natt. 

Ibland måste jag verkligen anstränga mig för att tänka på att alla harsitt

Efter en dag med Lilla A som för tillfället knappt äter och dricker, gråter, gnäller, har ont, tänker jag på att ganska många klagar på hur deras liv ser ut och tycker att det är jobbigt när deras barn är förkylda i en vecka.

Men. Jag vet ju att alla har sitt. Alla har en kamp som jag inte vet något om.

Jag måste påminna mig själv om det ibland. I morgon ska pappan och Lilla A till Astrid Lindgren i Solna. Hoppas att allt går bra.